tävling - presentkort på fotobok




"Jag är med och tävlar om ett av 3 st presentkort a 300 kr att köpa fotoböcker för hos Tjockisbullen.
I samarbete med Solentro.
Alla deltagare får ett presentkort på 150 kr att köpa fotoböcker för, så alla vinner något!
Tävla HÄR du också!"

konstig sambo

ja... han brukar sällan bry sig så värst mycket om det där med inredning... till viss del, ja... men inte så jättemycket... som i vårat vardagsrum... det har varit två rum tror jag för det är en vägg som delar av men ändå inte... om ni fattar...?? nåja... tillbaks till inredningen... i ena delen så har vi ett fönster o där har vi två gardiner... en på vardera sidan... o i andra delen har vi två fönster... men där har vi bara en gardin i vardera fönster... o jag tycker det ser så dumt ut... men så helt plötsligt tidigare så kläckte H ur sig: ska vi åka o handla julgardiner imorrn...?? javisst sa jag... men jag vill ha två gardiner i vardera fönster då... så det blir ju alltså 8 gardiner som vi ska handla hem eftersom vi skulle ha i köket också... men det var han lite tveksam till... men det tänker jag nog propsa på... han tyckte även att vi skulle ha julgran o jag sa inte emot... bara att jag tycker det är onödigt att köpa i år... vi har kommit överens om att det ska vara för Isabelles skull... så jag tyckte vi kunde köpa julgran o pynt o sånt efter jul istället...

apropå det... vad tycker ni, ska man ha ngt i toppen på julgranen eller inte?

glad glad glad... =)

jaha... igår kväll kan vi börja med... =)  då nattade H våran söta o älskade dotter... o tänk om alla kvällar kunde funka lika smidigt när det gäller nattningen...!!!! han han knappt lägga Isabelle i sin säng förrns hon somnade... han kom ner direkt o jag tänkte först: jaha, vad har gått på tok nu då...?? (lite irriterat kan tilläggas då jag o H inte alltid drar jämt när det kommer till nattningen av Isabelle) men så kom han ner utan henne... så jag började väl fråga ngt i stil med: skulle inte du natta henne...?? (en aningens förvirrat) jo, sa han, men hon somnade väldigt fort idag... för om hon inte rymt så sover hon... en stund senare kom kommentaren: näe, jag måste gå upp o kolla så hon lever...!!!! o mycket riktigt, ungen levde allt... hon låg o susade (snarkade) så sött i sin säng så... =)  så kom han ner o sa: tänk om alla kvällar kunde vara lika smidiga... ja, det skulle inte jag heller ha ngt emot... haha... ikväll var dock inte heller så jobbigt.. jag la henne, fick gå in en gg för att ge henne nappen igen o sen somnade hon så sött... =)

o idag la söta Amanda in ett inlägg på min logg på facebook... =)  då hade jag vunnit en Oskar & Ellen sångpåse i familjen Korbs tävling... =)  Jippie...!!!! äntligen en vinst...!!! haha... då blev jag jätteglad... =)

i eftermiddags var det även dags för bvc... Isabelle som aldrig nånsin varit särskilt misstänksam annars mot bvc-sköterskan var helt ifrån sig... jisses... hon skulle bara klamra sig fast vid mej... ville inte vara med om att bli vägd o mätt... nej nej... det var inte kul...!!!! men så fort jag tagit på henne en ny blöja o trätt bodyn över huvudet så fick hon komma upp i mitt knä så kunde jag ta på henne resten av kläderna där istället... gick det jättebra att sitta o flina upp sig mot sköterskan... så var hon ju tvungen att visa upp sin nya färdighet: att gå... =)  med hjälp visserligen... men det är mycket roligare att gå omkring än att sitta eller krypa... haha... men fröken sötnos var 70 cm (ungefär) lång o vägde nästan 10 kg...!!!! hon vägde närmare bestämt 9930 g... =)  så fick hem en informationsaffisch om förgiftningstillbud... ni vet en sån där som listar vanliga (o en del ovanliga) ämnen o produkter som man har hemma o sen står det en siffra bredvid o så kan man läsa längre ner vad som gäller för den... t ex att det är en frätande produkt o att man genast ska uppsöka sjukhus om barnet får i sig sånt...

en annan grej som jag försöker mej på att ordna är ngn som kan komma hit o julpynta åt oss... haha... Petra, känner du dej manad? haha... jag är nämligen ingen direkt julmänniska o har lite svårt för det där... nästa år kommer jag definitivt att julpynta, men då är det mest för att Isabelle verkligen ska få uppleva allt det där med massa julpynt... o nästa år satsar jag på att ordna en sån där liten paketkalender... ni vet en sån där med ett litet paket varje dag fram till jul... min mamma hade en sån när jag var mindre, men jag vet inte vart den tagit vägen... jag älskade den o det är en grej jag vill att Isabelle ska få också... bara lite småsaker... måste ju inte vara några avancerade saker direkt... utan kanske en större sak o så lite tillbehör till den eller så... beroende på vad hon gillar... =)

nu ska jag däremot in o fortsätta tävla på olika ställen på nätet... =)  sen blir det nog en skaplig kväll/natt för mej... =)  lilla söta fröken vaknar tidigt o då får man snällt gå upp då... fast idag gick vi o la oss igen på förmiddagen... =)  vid kvart i elva i förmiddags var både hon o jag jättetrötta så vi gick upp o la oss i min säng... =)  H låg o småsnarkade lite bredvid, men så fort han gått upp ur sängen så somnade vi båda två... o sov längre än jag trott...!!!! vi sov i ungefär 3 timmar...!!!! nåja... det var skönt... =)

tävling namn-nappar

"Jag tävlar hos anna om ett paket valfria nappar från namnnappen.se.
Alla kan vara med och tävla så ta chansen du också!
Tävlingen hittar du här och den avslutas måndagen den 6e december kl 18:00."

massage

ja, min kära sambo har jobbat ett par kvällar/nätter den här veckan... när han berättade för folk att han sagt upp sig från jobbet han hade förut så var det en del företag som erbjöd honom extraknäck... han sa att han kunde tänka sig en del... men hans främsta sysselsättning skulle vara att vara pappaledig... så i onsdags morse ringde en person o undrade om han kunde köra åt dem den kvällen... visst, sa han... o sen fick han jobba även torsdag o fredag... o Isabelle har varit en riktig klängapa under de kvällarna... *suckar*

apropå klängigt... hon har varit jätteklängig ett bra tag nu... det liksom går inte att lägga henne i vagnens liggdel som vi förvarar inne för då skriker hon nästan panikartat... o det går inte att lägga henne bredvid sig i soffan medans man sitter där heller... hon ska inte sova... tills jag tar henne i famnen eller lägger henne på mej... då börjar hon gosa sig till rätta o sen somnar hon... så frustrerande... vore ju skönt att kunna göra ngt, men det är ju svårt när hon ska sova på mej... nåja... säkert bara en period... hon har ju börjat ta sig lite framåt i krypandet... hon tar typ två "krypsteg" o sen sjunker hon ner igen... o så upp o kryper två "steg" igen osv... så har hon varit väldans grinig också ett tag... börjar fundera på om det är som så att hon har ont i munnen... hon dreglar massor, gnager på allt hon kommer över o är allmänt kinkig som hon var när de två grynen i underkäken var på g...

idag fick jag massage... min svärmor känner en som är utbildad massageterapeut o som hon bokar in för hembesök då o då... för en månad sen fick jag massage också... men den här gången kunde jag njuta mer av det... men nu... världens huvudvärk... o värktabletterna är slut... =/  så fortsätter det göra massa aj aj i huvudet får det bli en tidig kväll... så god natt gott folk... =)

Förlossningsberättelse

upptäckte just att jag inte skrivit min förlossningsberättelse här... eller åtminstone hittar jag den inte... =/

så lägger in den nu...

Förlossningsberättelse

Det hela började med att jag hade väldigt ont i ryggen redan på tisdagen. Jag sov dåligt den natten så när jag skulle vila en stund på eftermiddagen så lyckades jag aldrig somna, min rygg värkte så jag höll på att bli tokig. Det fortsatte på onsdagen också och titt som tätt så blev det värre för att sedan bli hanterbart igen. Men inte slog tanken mig att det var värkar, var inställd på att få bli igångsatt på söndagen. Det kändes som att den lilla saken inne i magen aldrig skulle komma ut.

På onsdagskvällen satt jag och pratade med syrran på msn och så förklarade jag att jag hade ont som attan i ryggen. Varpå hon blev helt nojjig och ringde upp mig istället. När jag pratade med henne grät jag en skvätt eftersom jag var så trött och hade så ont. (Någon som tänkt på att mycket blir värre när man är trött? Sån är jag i alla fall.) Så sa hon till mig att: lilla gumman, du har värkar. Min enda tanke var väl mest: jaha, är det så här det känns? Sen undrade hon vart H var nånstans och jag svarade att han jobbade och att det var en Helsingborgsresa den dagen. Jisses, det skulle jag nog inte sagt, för syrran blev ännu mer nojjig. I vilket fall som helst så bestämde vi att jag skulle ringa upp henne istället men hon ställde motkravet att jag först skulle ringa H och förvarna honom. Sagt och gjort, vi la på och jag ringde H. Undrade lite vart han var nånstans och sen förklarade jag att jag hade värkar. Därefter undrade jag när på ett ungefär som han var hemma. Så sa han en tid och jag sa vad bra, då vet jag det. Sen var det bara vänta ut tiden.

När han kom hem var han lite skeptisk till om det verkligen var värkar eftersom vi varit inne torsdagnatten veckan innan och det då var falskt alarm. I vilket fall som helst så kom vi överens om att han skulle få äta något först så skulle jag ringa förlossningen sen. När han ätit upp så ringde jag och fick höra att vi var välkomna in. Fick höra också att det vore bra om jag åt något innan så jag hade lite energi i mig. Försökte äta lite yoghurt, men mådde så illa så jag fick bara i mej två klunkar. Sen sa jag till H att nu åker vi. Fick honom att ta med sig väskan ut till bilen eftersom jag inte klarade av att bära den själv. Han var dessutom ganska grinig så jag pratade inte särskilt mycket med honom. Ville inte riskera att få ett utbrott på honom, det kändes som slöseri på energi och dessutom hade jag ont och koncentrerade mig på att andas och försöka slappna av.

Väl hemifrån så stannar vi till i Österstad för att tanka. Men där funkade tydligen inte hans kort, vilket ledde till en del svordomar. Nu var klockan ca två på natten. Vi åker vidare från Österstad mot Linköping och stannar till i Fornåsa för att tanka. Men då ville de ha ett online-kort där. Alltså ett kort utan utstående siffror på. Något som ledde till nya svordomar från H's sida. Han kom in i bilen igen och sa något i stil med att vi fick se om vi tog oss in till Linköping eller inte. Jag tänkte inte mer på det då utan fortsatte att försöka klocka värkarna och andas. Väl inne i Linköping stannade vi till på macken i Ryd och jag passade på att gå in och kissa. Inne på toan fick jag en till värk och fick snällt stanna upp och bara andas mig igenom den. Gick sedan ut till bilen igen och färden fortsatte till förlossningen.

På förlossningen togs vi emot av en barnmorska som visade in mig i ett rum och började med att göra en undersökning för att se hur öppen jag var och även sätta ctg på mig för att kolla hur täta sammandragningarna var och för att se hur bebisen mådde. Hon konstaterade att jag var öppen 3 cm och att hon inte tänkte skicka hem mej. Jag svarade att det hade jag inte accepterat i alla fall. Nu var jag inskriven och klockan var 02.40. Fick byta om till sjukhusrocken och sedan fick jag försöka hantera mina värkar så gott jag kunde en stund till. Sedan kom barnmorskan in och undrade om jag ville testa lustgas. Det gick jag med på och fick även en varm handduk mot svanken. Efter en till undersökning så erbjöd hon att ta hål på hinnorna, vilket jag tyckte var ok. Så hon tog hål på hinnorna och sedan sa hon åt mig att gå på toan. Fick in tekniken ganska snabbt med lustgasen, men förbannad blev jag när slangen till masken lossnade och jag inte fick i mig någon lustgas. Efter ett tag frågade barnmorskan mig om jag ville ha ryggbedövning. Det ville jag och hon förberedde och gick sedan för att ringa på narkosläkaren. Sedan kom hon tillbaka och meddelade att det skulle komma någon snart. Sedan gick hon iväg igen. Efter en stund började jag känna att det blev värre och värre och att trycket pockade på mer och mer uppmärksamhet. Sa åt H att trycka på signalknappen men det gjorde han inte utan började försöka resonera med mig. Han menade på att det var onödigt eftersom barnmorskan skulle komma tillbaka snart. Vilket jag förklarade för honom att det gav jag blanka faan i, han skulle trycka på knappen. Men det gjorde han aldrig och så småningom kom barnmorskan in med en narkosläkare i släptåg. Då sa jag att jag inte trodde att bedövningen skulle hinna börja verka. Vilket hon lugnande försökte få mig att tro att visst skulle den det. Det skulle bara ta ett par minuter så hade den börjat verka. Men då sa jag att jag börjat få känslan av att vilja hjälpa till, så beslutade vi att hon skulle göra en undersökning av mig först så fick vi se hur det var ställt. Vid den undersökningen konstaterade hon att jag var öppen 10 cm och att jag kunde börja krysta när jag ville. Hon gick sedan ut för att säga åt narkosläkaren att han inte behövdes. Jag protesterade till en början och sa att jag ville ha ryggbedövningen. Hon förklarade dock för mig att jag skulle hinna ha barnet i famnen innan ryggbedövningen hann började verka. Nu var klockan ca 06.30 på torsdagsmorgonen och vi hade varit där mindre än fyra timmar. Nu började den verkliga förlossningen. Jag låg redan i förlossningssängen efter undersökningen och nu började krystvärkarna komma. Klockan sju var det skiftbyte och in kom en ny barnmorska med två undersköterskor i släptåg. Den ena skickade jag ut. Så fort han kom in så började jag vråla i masken och hojta ut!!!!!!! Och så vevade jag som en tok mot killen och sen mot dörren. Haha. I efterhand tycker jag nästan synd om honom, han såg nästan lite skräckslagen ut. Jag ville inte ha en kille till i rummet. I mitt tycke räckte det med den karl som var skyldig till det hela, för just då var det bara hans fel. Jag hade förklarat för honom att det blev inga fler barn och att jag skulle sterilisera mig efter det här. Han flinade mest och sa väl bara ett: ja ja, det blir nog bra. I varje fall som helst så var jag helnöjd med den nya barnmorskan. Hon var jättetrevlig och hur bra som helst. Hon pushade mig och uppmuntrade mig om vartannat. Det var välbehövligt. Efter en stund tog hon och undersköterskan fram benstöden så jag hamnade i gyn-ställning. Snacka om bra hjälp på traven där. Nu fick jag något att ta spjärn emot under krystningarna. Jag skrek varenda gång det var en krystning för det gjorde ont. Lustgasen underlättade väl lite grann, men ont gjorde det i vilket fall som helst. Efter en stund sa barnmorskan att om jag tog tag om mina ben nästa gång jag skulle krysta så skulle jag få mer kraft att krysta med. Jag skulle även försöka att inte skrika för det tog energi från att kunna trycka på ordentligt i krystningarna. Sagt och gjort. Nästa gång så gjorde som hon bett mig om. Nu gick det mycket snabbare också. Ett par krystvärkar senare var det en liten bebis som kom ut. Nu var klockan 07.31 torsdagen den 25 mars 2010. Jag frågade direkt vad det blev för något vilket barnmorskan inte kollat efter än, men hon höll upp barnet så vi kunde se vad det blev. Det blev en liten tjej och jag vände mig mot Henke direkt och log och sa: Det blev en Isabelle! Sedan fick jag upp en väldigt nyfödd Isabelle på bröstet. Efter en stund var det dags för sista krystningen för att få ut moderkakan. Sedan var förlossningen över. Efter en stund var det dock dags för barnmorskan att klämma på magen och det gjorde nästan mer ont än att föda barn.

Jag har nog aldrig tidigare förstått hur kär man kan bli så snabbt i en liten krabat, men Isabelle är verkligen en riktig skatt. Till och med de nätter när hon skriker som mest så är hon ändå en riktig skatt.

BB-berättelse

Jag fick en kateter då jag inte kunde kissa efter förlossningen. Jag brast även lite grann så jag fick några stygn, ett par extra fick jag för att det skulle bli snyggt estetiskt sett förklarade barnmorskan för mig. Men eftersom jag redan från början sagt att jag ville ligga kvar på BB i tre dagar (smidigt att ligga kvar tills första undersökningarna och testerna av bebisen) så fick jag ett rum där jag hade en extrasäng så H kunde sova över. Nu ville han dock inte det, men han kom ju upp till BB en stund varje dag. Jag skulle blivit igångsatt på söndagen så han hade tagit ledigt från jobbet söndag och måndag så han slapp att köra ner till Helsingborg då. Tack gode gud för det! På lördagen kom en barnläkare in på ronden och gjorde en grundlig undersökning, av reflexer och allt möjligt. Den läkaren upptäckte även ett blåsljud på hjärtat. Hon förklarade att barnen ibland har det utan att det är något fel, för när de ligger i magen så finns det små strukturer på hjärtat som hjälper till att syresätta blodet eftersom de inte får syre genom lungorna på samma sätt. Men klart att jag blev orolig. Den natten var kaos! Isabelle påverkades säkert en del av min oro, men så visade det sig även på söndagen att hon inte fick tillräckligt med näring av mig. Natten till söndagen låg hon nämligen och tuttade och skrek konstant om vartannat i fyra timmar. Till slut gav jag upp, jag fick ju inte en blund i ögonen när det var så, så jag ringde på klockan. Jag hade tur och det kom en underbar barnmorska som Isabelle fattade tycke för direkt. Jag förklarade för henne vad som var problemet och sa att jag var tvungen att få hjälp för jag orkade inte. Jag grät när jag förklarade det för henne. Då sa hon att hon kunde ta med sig Isabelle ut en stund så jag fick chansen att få sova lite grann. Så fort hon tog Isabelle i sin famn så tystnade hon. Hon frågade om det var ok om de gav henne något varpå jag svarade att ja, det är det. Som det är nu är hon ju inte nöjd och något är det ju. När barnmorskan gått ut ur rummet med Isabelle i famnen och den lilla plastbaljan i släptåg så passade jag på att gå på toa. Det hade jag ju inte kunnat göra innan, så mina lakan hade hunnit börja bli lite blodiga. Men strunt samma, det fick jag finna mig i. Sedan la jag mig i min säng och så kom tankarna: gud vilken hemsk mamma jag är! här har man fött fram ett barn och så klarar man inte av att ta hand om det! jag är verkligen världens sämsta mamma. Efter en liten stund somnade jag och sov gott. Sov inte länge, sov bara ca en halvtimme innan barnmorskan kom in med Isabelle igen. Hon sa till mig att de hade gett henne lite tillmatning och att Isabelle behövde ammas för att då skulle hon smälta tillmatningen bättre. Sagt och gjort, ungen låg snällt och tuttade i godan ro. Mest mysfaktor verkade det som. På förmiddagen (sen morgon, tidig förmiddag någon gång) så kom en barnläkare (barnläkaren från lördagen hade bett en av sina kollegor att komma in till oss på ronden för att lyssna på hjärtat) och lyssnade på Isabelles hjärta. Just då satt jag och åt min frukost och Isabelle låg i min säng och sov. Denna barnläkaren berättade att hon fortfarande hörde blåsljud på hjärtat och att hon skulle ordna en remiss för ultraljud och EKG av hjärtat så de kunde utreda vad det berodde på. Eftersom jag messat min mamma under lördagen och berättat att de upptäckt blåsljud på hjärtat så berättade min mamma att hon också har det. Då sa jag att min mamma också har det och undrade lite grann om det kunde vara därifrån det kom. Barnläkaren sa att bara för att det är blåsljud så behöver det inte innebära att barnet är hjärtsjukt, men de vill undersöka det i vilket fall så de vet. Hon berättade också att hon själv hade ett blåsljud på hjärtat och hon verkade leva ett helt normalt liv. Hon var dessutom ganska synligt gravid (började bli en rejäl kanonkula på magen) så då anade jag att det inte var så farligt. Men självklart var jag ju orolig. Samma eftermiddag kom en barnmorska in och sa att hon ordnat plats åt mig på Special-BB. Där finns det personal dygnet runt och hon bedömde att jag behövde mer hjälp än jag kunde få på vanliga BB. Detta eftersom jag vid varje amningstillfälle skulle ge Isabelle lite tillmatning så hon blev mätt ordentligt. Så jag fick sova på Special-BB sista natten. Vilken lyx! Tv på rummet och en säng som gick att höja och sänka och ställa i diverse lägen. Personalen på Special-BB var helt underbara verkligen. Där togs även PKU-testet på Isabelle eftersom vi inte hunnit ordna det tidigare. Jag hade övertalat H att stanna hos mig på BB över natten för att få hjälp med Isabelle om det blev en till kaosnatt, men i och med flytten till den andra avdelningen så fanns det inte plats för honom där. Då blev han glad må jag lova! Haha. Han hatar nämligen att ligga på sjukhus. Men jag sa att det var ok eftersom det ju ändå fanns personal som stöd där för mig under natten och så. På måndagsmorgonen vid halv sju kom min rumsgranne in på rummet. Hon och hennes kille pratade lugnt och ganska tyst, men jag var redan vaken eftersom Isabelle just då ammades. När jag fått tillmatningen att ge henne efter amningen så satt jag på sängen och gav henne ur drickkoppen när en barnmorska kom in. Jag hade fått en tid på hjärtkliniken för ul och EKG på Isabelle, jag skulle vara där 10 minuter senare. Jaha, jag får väl äta min frukost sen då tänkte jag. Klädde på mig lite snabbt och la Isabelle i baljan först. Då sa de att de ordnat en barnvagn åt mig att köra henne i istället. Smidigt. Så de visade mig vägen och jag var där i två timmar! Så lång tid tog det för dem att göra ultraljud och EKG på Isabelle. Så när jag kom tillbaka till min avdelning igen (efter att nästan ha gått vilse) så var frukosten slut sen en timme tillbaka. Så jag hälsade på en ur personalen och undrade om jag kunde få något att äta. Hon blev förvånad över att det tagit så lång tid och skyndade sig iväg för att fixa det jag ville ha. Precis när jag satt mej för att äta så började Isabelle gnälla för att hon var hungrig. Så jag satt med henne på ena armen och ammade så gott jag kunde medans jag åt lite fil och flingor så gott jag kunde. Sen när hon ammat klart (jag fick order om att amma minst 20 min helst på bägge sidor, men minst 20 min på ena sidan i alla fall så mjölken kunde komma igång) så gick jag ut och kollade efter någon personal. Fick syn på en i personalrummet och undrade om hon kunde tänka sig att ge Isabelle tillmatningen så jag kunde avsluta min frukost. Självklart sa hon och sa åt mig att avsluta min frukost. Jag förklarade att jag inte hunnit avsluta den eftersom Isabelle vaknat och varit hungrig precis då. Så jag är innerligt tacksam mot all personal på min tid på BB och Special-BB. Innan hemgång kom en barnläkare in precis när jag ätit klart min frukost och berättade resultatet av ul och EKG på Isabelle. Då fick jag veta att det var ett litet hål i skiljeväggen mellan höger och vänster kammare. Hon förklarade jättetydligt för mig de olika scenarion som fanns och hur man skulle hantera dem. Det var en enorm trygghet att få informationen. Hon berättade att jag skulle få en tid på Barnmottagningen i Motala för uppföljning när Isabelle var 5-8 veckor gammal. Så berättade hon att hålet som fanns nu var jättelitet och det skulle de inte göra något åt. Men det kunde bli större, det ville hon inte utesluta, och i så fall skulle vi få åka ner till Lund för att operera hennes hjärta. Hon berättade även hur den operationen skulle gå till i stora drag (hon gick inte in på jättemycket detaljer, men tillräckligt för att jag skulle veta lite om det i alla fall) i så fall. Men hon sa också att det lika gärna kunde växa igen. Det kunde även fortsätta vara hål, men varken bli större eller mindre och i så fall skulle Isabelle kunna leva med det. Sen undersökte hon inför hemgång och jag fick lyssna på blåsljudet. Hon förklarade för mig att det var jättebra att det hördes så tydligt för då var det ett litet hål. När sedan Isabelle var klar så kom en barnmorska in och erbjöd mig att få mina stygn kollade. Jag upplevde att det drog ganska mycket i dem nämligen. Så vi la Isabelle i baljan och gick iväg till ett rum där jag fick lägga mej på en brits och hon kollade. Jag sa att jag inte hunnit duscha något under tiden på BB eftersom jag inte haft tillfälle att göra det när sambon väl varit där. Hon brydde sig inte så mycket dock, mer jag som tyckte det var pinsamt.



Sådär... nu har ni fått min förlossningsberättelse och även en liten BB-berättelse... =)
Det hela började med att jag hade väldigt ont i ryggen redan på tisdagen. Jag sov dåligt den natten så när jag skulle vila en stund på eftermiddagen så lyckades jag aldrig somna, min rygg värkte så jag höll på att bli tokig. Det fortsatte på onsdagen också och titt som tätt så blev det värre för att sedan bli hanterbart igen. Men inte slog tanken mig att det var värkar, var inställd på att få bli igångsatt på söndagen. Det kändes som att den lilla saken inne i magen aldrig skulle komma ut.

På onsdagskvällen satt jag och pratade med syrran på msn och så förklarade jag att jag hade ont som attan i ryggen. Varpå hon blev helt nojjig och ringde upp mig istället. När jag pratade med henne grät jag en skvätt eftersom jag var så trött och hade så ont. (Någon som tänkt på att mycket blir värre när man är trött? Sån är jag i alla fall.) Så sa hon till mig att: lilla gumman, du har värkar. Min enda tanke var väl mest: jaha, är det så här det känns? Sen undrade hon vart Henke var nånstans och jag svarade att han jobbade och att det var en Helsingborgsresa den dagen. Jisses, det skulle jag nog inte sagt, för syrran blev ännu mer nojjig. I vilket fall som helst så bestämde vi att jag skulle ringa upp henne istället men hon ställde motkravet att jag först skulle ringa Henke och förvarna honom. Sagt och gjort, vi la på och jag ringde Henke. Undrade lite vart han var nånstans och sen förklarade jag att jag hade värkar. Därefter undrade jag när på ett ungefär som han var hemma. Så sa han en tid och jag sa vad bra, då vet jag det. Sen var det bara vänta ut tiden.

När han kom hem var han lite skeptisk till om det verkligen var värkar eftersom vi varit inne torsdagnatten veckan innan och det då var falskt alarm. I vilket fall som helst så kom vi överens om att han skulle få äta något först så skulle jag ringa förlossningen sen. När han ätit upp så ringde jag och fick höra att vi var välkomna in. Fick höra också att det vore bra om jag åt något innan så jag hade lite energi i mig. Försökte äta lite yoghurt, men mådde så illa så jag fick bara i mej två klunkar. Sen sa jag till Henke att nu åker vi. Fick honom att ta med sig väskan ut till bilen eftersom jag inte klarade av att bära den själv. Han var dessutom ganska grinig så jag pratade inte särskilt mycket med honom. Ville inte riskera att få ett utbrott på honom, det kändes som slöseri på energi och dessutom hade jag ont och koncentrerade mig på att andas och försöka slappna av.

Väl hemifrån så stannar vi till i Österstad för att tanka. Men där funkade tydligen inte hans kort, vilket ledde till en del svordomar. Nu var klockan ca två på natten. Vi åker vidare från Österstad mot Linköping och stannar till i Fornåsa för att tanka. Men då ville de ha ett online-kort där. Alltså ett kort utan utstående siffror på. Något som ledde till nya svordomar från Henkes sida. Han kom in i bilen igen och sa något i stil med att vi fick se om vi tog oss in till Linköping eller inte. Jag tänkte inte mer på det då utan fortsatte att försöka klocka värkarna och andas. Väl inne i Linköping stannade vi till på macken i Ryd och jag passade på att gå in och kissa. Inne på toan fick jag en till värk och fick snällt stanna upp och bara andas mig igenom den. Gick sedan ut till bilen igen och färden fortsatte till förlossningen.

På förlossningen togs vi emot av en barnmorska som visade in mig i ett rum och började med att göra en undersökning för att se hur öppen jag var och även sätta ctg på mig för att kolla hur täta sammandragningarna var och för att se hur bebisen mådde. Hon konstaterade att jag var öppen 3 cm och att hon inte tänkte skicka hem mej. Jag svarade att det hade jag inte accepterat i alla fall. Nu var jag inskriven och klockan var 02.40. Fick byta om till sjukhusrocken och sedan fick jag försöka hantera mina värkar så gott jag kunde en stund till. Sedan kom barnmorskan in och undrade om jag ville testa lustgas. Det gick jag med på och fick även en varm handduk mot svanken. Efter en till undersökning så erbjöd hon att ta hål på hinnorna, vilket jag tyckte var ok. Så hon tog hål på hinnorna och sedan sa hon åt mig att gå på toan. Fick in tekniken ganska snabbt med lustgasen, men förbannad blev jag när slangen till masken lossnade och jag inte fick i mig någon lustgas. Efter ett tag frågade barnmorskan mig om jag ville ha ryggbedövning. Det ville jag och hon förberedde och gick sedan för att ringa på narkosläkaren. Sedan kom hon tillbaka och meddelade att det skulle komma någon snart. Sedan gick hon iväg igen. Efter en stund började jag känna att det blev värre och värre och att trycket pockade på mer och mer uppmärksamhet. Sa åt Henke att trycka på signalknappen men det gjorde han inte utan började försöka resonera med mig. Han menade på att det var onödigt eftersom barnmorskan skulle komma tillbaka snart. Vilket jag förklarade för honom att det gav jag blanka faan i, han skulle trycka på knappen. Men det gjorde han aldrig och så småningom kom barnmorskan in med en narkosläkare i släptåg. Då sa jag att jag inte trodde att bedövningen skulle hinna börja verka. Vilket lugnande försökte få mig att tro att visst skulle den det. Det skulle bara ta ett par minuter så hade den börjat verka. Men då sa jag att jag börjat få känslan av att vilja hjälpa till, så beslutade vi att hon skulle göra en undersökning av mig först så fick vi se hur det var ställt. Vid den undersökningen konstaterade hon att jag var öppen 10 cm och att jag kunde börja krysta när jag ville. Hon gick sedan ut för att säga åt narkosläkaren att han inte behövdes. Nu var klockan ca 06.30 på torsdagsmorgonen och vi hade varit där mindre än fyra timmar. Nu började den verkliga förlossningen. Jag låg redan i förlossningssängen efter undersökningen och nu började krystvärkarna komma. Klockan sju var det skiftbyte och in kom en ny barnmorska med två undersköterskor i släptåg. Den ena skickade jag ut. Jag ville inte ha en kille till i rummet. I mitt tycke räckte det med den karl som var skyldig till det hela, för just då var det bara hans fel. Jag sa till honom att det blev inga fler barn och att jag skulle sterilisera mig efter det här. Han flinade mest och sa väl bara ett: ja ja, det blir nog bra. I varje fall som helst så var jag helnöjd med den nya barnmorskan. Hon var jättetrevlig och hur bra som helst. Hon pushade mig och uppmuntrade mig om vartannat. Det var välbehövligt. Efter en stund tog hon och undersköterskan fram benstöden så jag hamnade i gyn-ställning. Snacka om bra hjälp på traven där. Nu fick jag något att ta spjärn emot under krystningarna. Jag skrek varenda gång det var en krystning för det gjorde ont. Lustgasen underlättade väl lite grann, men ont gjorde det i vilket fall som helst. Efter en stund sa barnmorskan att om jag tog tag om mina ben nästa gång jag skulle krysta så skulle jag få mer kraft att krysta med. Jag skulle även försöka att inte skrika för det tog energi från att kunna trycka på ordentligt i krystningarna. Sagt och gjort. Nästa gång så gjorde som hon bett mig om. Nu gick det mycket snabbare också. Ett par krystvärkar senare var det en liten bebis som kom ut. Nu var klockan 07.31 torsdagen den 25 mars 2010. Jag frågade direkt vad det blev för något vilket barnmorskan inte kollat efter än, men hon höll upp barnet så vi kunde se vad det blev. Det blev en liten tjej och jag vände mig mot Henke direkt och log och sa: Det blev en Isabelle! Sedan fick jag upp en väldigt nyfödd Isabelle på bröstet. Efter en stund var det dags för sista krystningen för att få ut moderkakan. Sedan var förlossningen över. Efter en stund var det dock dags för barnmorskan att klämma på magen och det gjorde nästan mer ont än att föda barn.

Jag har nog aldrig tidigare förstått hur kär man kan bli så snabbt i en liten krabat, men Isabelle är verkligen en riktig skatt. Till och med de nätter när hon skriker som mest så är hon ändå en riktig skatt.

hoppas

nu sover fröken min... vi var iväg upp till hennes farmor o farfar tidigare ikväll o när vi skulle därifrån var hon jättetrött... så hon bara gosade in sig hos mej o ville sova... hon tyckte livet var jättehemskt när jag skulle klä på henne overallen... när vi kom hem fick jag snällt ta henne på höften medans jag gjorde i ordning hennes kvällsmat... men nattningen gick över förväntan toppenbra... men oftast brukar det vara så att det bara är en natt som är sådär jobbig som det var igår o sen blir det jättebra nätter igen... nu ska jag gå o lägga mej så jag orkar upp när fröken tycker det är matdags igen...

natti natti alla mina söta vänner... =)

tävling sångpåse

”Jag tävlar hos Familjen Korb om en sångpåse från Oskar & Ellen, tävla HÄR du också!”


tävling hos familjen Korb

”Jag tävlar hos Familjen Korb om 300kr presentkort  från LittleFairies.se, tävla HÄR du också!”


tävling 5/12




Sockenvägens Söta
har det stora nöjet att tillsammans med Fräck & Fin
lotta ut en valfri vara från webbshoppen till ett värde av 200 kr.

Jag är med och tävlar - gör det DU med!

sovmorgon =)

ja, igår kväll ropade jag nog hej innan jag kommit över bäcken... jag trodde verkligen att Isabelle äntligen somnat för natten när jag skrev mitt blogginlägg igår kväll...

men så var det visst inte... hon vaknade en stund senare o grät... så tog med henne ner så fick hon sitta med mej o H o kolla på tv... det var visst mys med mamma o en del bajsande som behövdes... sen lite mer mat o sen sov hon gott hela natten... eller ja, hon nattades igen vid halv två... sen sov hon faktiskt hela natten... hon vaknade till lite lätt vid halv tio imorse o gnällde, men tystnade när jag klev upp o jag misstänkte att det var nappen hon saknade så hon fick den o sov gott en timme till...

nu är jag ensam hemma så nu ska jag gå ner till köket o ta på bra musik o börja röja... nu jäklar ska det fasen bli ordning där nere...!!!! H har tagit med sig Isabelle till en kompis o jag valde att stanna hemma... skönt det med ibland... =)

förresten, är det ngn som har ngt bra tips på hur man kan få igen skåpsluckor som inte vill stängas ordentligt...?? vi har en skåpslucka under diskbänken som man kan stänga, men släpper man den åker den upp igen... så den stannar liksom inte kvar i stängt läge... några tips...??

är det snöigt hos er...??

Hemsk natt

Ja, natten till idag har varit riktigt hemsk! Jag hade jätteont i ryggen, magen o en bit vid revbenen så jag kunde inte somna. Till sist tog jag två panodil o hoppades på att det skulle hjälpa lite åtminstone. När jag väl började somna till så började Isabelle att gnälla istället. Efter nappen så klart. Som hon lyckats med att peta emellan spjälorna o bakom spjälskyddet. Så fick leta ganska mycket innan jag väl hittade den. Självklart vaknade ju jag till igen efter det o när jag väl började slappna av igen så började Isabelle igen. Lät som mardrömmar den här gången. Tog upp henne till mej, jag gissar på att klockan var ungefär 4 på morgonen. Men inte sjutton ville hon somna för det. Bytte hennes blöja, la henne hos mej, la henne under sin pappas täcke men inget funkade. Till slut så kollade jag klockan, kvart i sex. Jaja, ungen får väl mat då. Tro på faan, ungen åt fort som attan, rapade o sen la jag henne i sin säng. Jodå, hon tvärslocknade o sov i 4 timmar till. Så min natt bestod av 4 timmars sömn. Gissa om jag varit trött idag? Ikväll skulle H natta henne, det gick inte bra. Hon ville inte nattas av pappa. Han kom ner med henne efter en liten stund o sa att han trodde att hon hade magknip. Det behövdes bajsas o sen fick hon lite mer mat o rap o sen la jag henne igen. Efter en stund så somnade hon till slut. Äntligen. Men jag fick snällt sitta bredvid hennes spjälsäng tills hon somnade. Dags att hitta ngt att äta, jag är hungrig.

dagens bild

har varit lite dåligt med bilder ett tag... bjussar på ett par stycken här nu som kompensation... min älskade busunge är hon... ett riktigt busfrö... men åh så charmig...!!!!!










sååå söta... =)  Mamma älskar dej sötnos!

Nestlé

jo, jag har en undran till er som läser min blogg...

är det någon av er som märkt att ert/era barn har problem med Nestlés produkter? Isabelle har problem med deras produkter... trodde först inte att det skulle spela ngn roll när det kom till just barnmaten... min BVC-sköterska sa att det brukar vara ungefär samma sortiment hos både Semper o Nestlé o att det inte brukar spela någon roll... men när jag sa att jag var lite tveksam till Nestlés produkter eftersom Isabelle får sån himla magknip när vi testat Nan (babysemp var slut i affären o vi var tvungna att ha hem ersättning) så sa hon att då var det ju bättre att jag höll mig till Sempers produkter eftersom jag kände mig tryggare med det... men för ett tag sen så var jag o H o Isabelle o handlade o H plockade ner en biffstroganoff o jag såg inte att det var Nestlé förrns vi kom hem... men tänkte att vi kunde testa den iaf... det skulle vi inte gjort... Isabelle fick jätteont i magen... första kvällen trodde jag att det berodde på att hon inte rapat ordentligt för det visste vi inte om hon verkligen gjort... andra kvällen var det samma visa igen o då förstod jag att det berodde på Nestlés biffstroganoff... så som sagt... är det någon mer än vi som har problem med Nestlés barnmat?

sen tänkte jag på det här med blöjor... när Isabelle var nyfödd testade vi Libero till en början o på bb fick vi några Pampers... märkte efter ett tag här hemma att hon var röd när vi använde Libero, men när vi körde på Pampers så funkade det jättebra... så är det fortfarande... men inte när det kommer till byxblöjor... vi fick hem sån där box till Isabelle när hon var ungefär ett halvår, en sån är sponsrad av Libero... fick hem två testpaket med byxblöjor... testade dem o jag gillade Liberos byxblöjor jättemycket... tyckte de var snygga o satt bra o lätta att få av o på... testade senare Pampers byxblöjor... men då blev hon jätteröd i rumpan... någon som haft samma dilemma? för våran del börjar det bli dags att gå över lite till byxblöjor eftersom Isabelle börjat snurra runt så mycket när man ska byta blöja så det går nästan inte att göra det längre... fick hem lite rabattkuponger från Libero också så blir nog att köra på ett par såna... tycker det är synd att Libero kostar mer än Pampers... åtminstone på Maxi i Motala...

nej, nu ska jag ner o umgås med min söta älskling...

usch... så grymt dålig på att uppdatera

ja, jag vet verkligen att jag är usel på att uppdatera...

men iaf...

här hemma har det hänt en hel del... jag tror inte att det är nyttigt för mej o H att gå hemma samtidigt... det känns lite som att vi går varandra lite på nerverna... vi är inte vana vid att vara hemma konstant samtidigt båda två... förut jobbade han, visst han var ju hemma även mitt i veckorna... men det var ju inte alls lika mycket som det blir nu... allt det här leder till att smågrejer förstoras upp... sååå jobbigt... jag går hemma pga arbetslöshet o det är klart att det inte är så värst kul... han är hemma på pappaledighet... men det känns oftast som att det är jag som fortfarande är föräldraledig... men det blir ändringar på det sen... det bästa är dock ändå att när vi grälar, o ja jag skriver när för vi grälar tyvärr en hel del just nu, så blir inte Isabelle rädd... hon bryr sig knappt om oss... det är så skönt... för både jag o H har humör... båda två kan verkligen tända till... det är väl bra på sätt o vis att vi tar det när det kommer upp istället för att stänga allting inne... men det är fortfarande extremt jobbigt...

nåja... jag är kanske lite knäpp, men jag ser faktiskt fram emot att bli inskriven i jobbgarantin för ungdomar... jag vill inte ha jobb innan dess... det beror på att jag hittat en utbildning som jag gärna vill gå... mailade min handläggare o undrade om det inte fanns möjlighet att få börja en utbildning tidigare... men det gick inte... hur kunde jag veta det? blir så trött... känns lite som att allting är så himla strikt... men men... hoppas jag hinner börja utbildning innan jag får ngt jobberbjudande...

Isabelle sover som en stock sen ett tag tillbaka... jag ska väl ner till H o umgås lite innan vi går o lägger oss... hoppas att han får sina pengar snart från sin fd arbetsgivare... han ska ju enligt lag ha ut semesterersättning senast 30 dagar efter att han slutat... han har inte fått dem än... o det är snart två månader sen han slutade... men han sa att om han inte får dem den 25 så ringer han facket o säger till dem att han inte fått sin semesterersättning o så får de ta hand om det...

tävling hos Agnes

Älskling! Vinstvärdet ligger på 98 riksdaler + frakt!

Jag tävlar om ett par Lundmyr-strumpbyxor från Fröken M hos Agnes!


tävling om fina formar



" Jag tävlar hos Moa om dessa fina formar från Kalasform!
Var med och tävla HÄR du också!

tävling



Jag är med och tävlar hos Alicesmamma om ett paket valfria
namnnappar hos namnnappen.se

Tävla HÄR du också!

stackars stackars liten

idag har inte alls varit ngn rolig eftermiddag/kväll... inte igår heller...

vi testade nestlés barnmat steg 2 biffstroganoff... vi har ju haft lite problem med nestlés produkter förut, vi testade nan ett par ggr men Isabelle fick sån himla magknip av det så sen dess har vi bara kört på babysemp när vi gav henne bara ersättning... när hon var 4 månader så gav vi henne lite palsternacka o morotspuré... också det från nestlé... hon fick världens magknip så vi höll upp med smakisarna ett tag eftersom vi tänkte att hon nog inte var riktigt mogen för det där än... sen har vi börjat köra med smakisar o nu gått över till en större portion (fortfarande relativt liten, men hon blir mätt o det är huvudsaken)... bara sempers barnmat har vi kört hittills... så var vi o handlade i veckan o sambon föreslog att vi skulle köpa biffstroganoff till henne... såg inte vad det var för märke på det förrns vi kom hem... det var nestlé... men iaf... igår testade vi den maten till henne... sen vart det jätteledset på kvällen... men eftersom vi var osäkra på om hon verkligen rapat ordentligt så testade jag idag igen... samma visa idag också... så nu är det bekräftat... våran söta underbara unge ska inte få ngt från nestlé igen..!!!!!!

så imorrn är det jag som häller ut det sista o öppnar en ny burk, denna gg ngt från semper... hon har varit lite hård i magen också ett tag här nu så det får bli en kur med katrinplommonpuré också... hoppas att det hjälper till att göra henne mindre hård i magen...

mammas lilla älskade sötnos... jag mår jättedåligt av att se henne så ledsen... nästan så jag vill börja gråta för att jag tycker så synd om henne... men nu vet vi åtminstone varför hon varit ledsen två kvällar i rad...

dagens sötaste gullunge



det här kortet tog jag för lite sen... hon är så himla söt när hon flinar upp sig sådär... anledningen till det här flinet är självklart spegeln... den är superrolig... där finns det ngn som gör likadant som hon gör... ;-)

födelsedagsfirande o seg o trött

ja, idag fyller min mormor år... närmare bestämt 75 år... redan... det känns som att det var förra året kanske året innan det som hon fyllde 70... men så är det ju inte...

nåja... jag o Henke hade bestämt att vi skulle åka dit en sväng o gratta henne på födelsedagen... sagt o gjort... vid halv fyra ungefär åkte vi allihop iväg här hemifrån... på vägen till min mormor stannade vi till på Ica i Charlottenborg för att köpa ett grattiskort... jag skulle ha gjort ett, men jag hann inte med det... väl inne i affären så såg jag även några fina blombuketter så jag bestämde mej för att köpa en blombukett också... jättefin... =) 

när vi väl kom till min mormor var det fullt hus där... hennes två levande systrar (hon har egentligen tre levande systrar, men en av dem blev bortadopterad som liten o de har ingen kontakt med varandra o hennes minsta syster dog i somras) var där samt hennes ena bror med fru... båda systrarna blev jätteglada över att få se min lilla sötnos igen... hihi... mormors bror verkade också falla för Isabelle, men Britt är nog den som verkligen fallit hårt o rejält för mitt charmtroll... hihi... hon kan knappt slita sig ifrån henne när de ses... haha... Rut var också glad över att se Isabelle, men det är lite mer misstänksamt mot Rut... det blir nog bättre så småningom...

mormor fick en stroke tidigare i somras o sen dess har hon gått tillbaka i utvecklingen... rejält... mamma hade sagt åt henne att det var bra om hon tränade på att knyta igen soppåsen hon hade med sig ut från badrummet... svaret blev att läkaren sagt att hon inte fick anstränga sig för då kunde hon dö... men det är ju inte som så att det är så ansträngande att försöka knyta ihop en soppåse... speciellt inte om hon redan har den i handen... mormor har även fått för sig att hon inte kan diska längre... men det kan hon tydligen visst...

moster hade pratat med läkaren o undrat om det var normalt att en som haft stroke helt plötsligt inte kunde göra sånt den kunde förut... o det var det tydligen... det är tydligen också väldigt vanligt att de blir kontrollerande mot sina barn... o det märks att det är... mormor körde med mamma idag... minst sagt... men mamma tyckte det var ok idag eftersom vi var där o Isabelle därför låg på golvet... men mormor verkar ha blivit lite nojjig också... så fort hennes systrar åkt så gick hon in till sin tv för att försäkra sig om att inte hennes ena syster varit inne o pillat på den... men vad vet jag... kanske är vanligt att det blir så om man haft en stroke...

nattning av fröken Isabelle

igår var nattningen riktigt hemsk!!!!

Isabelle verkade inte vilja sova... hon var jätteledsen väldigt länge... det gör ju så ont i mammahjärtat när hon är så olycklig... tänkte att hon kanske hade magknip så jag tog upp henne o testade om hon behövde rapa... men icke sa nicke... när jag tog upp henne var det som att hon bara ville börja leka... så la henne igen... men så börjades det om... till slut var jag så trött på att gå ut ur rummet o sen gå in igen... så då tog jag fram en stol o ställde bredvid spjälsängen o satte mej där o läste lite o antecknade lite... men när hon väl lugnat ner sig ordentligt så gick jag ut ur rummet igen... då gick det bra... hade iofs lagt ner en tröja som jag nyligen använt (som kanske inte var så jättefräsch, men den luktade ju mamma) o den låg hon o pillade lite på en stund o sen måste hon ha somnat ganska snabbt...

ikväll däremot... hon somnade till i min famn... så jag väckte henne o sen gav jag henne mat o ny blöja o tog på henne pyjamasen o sen la jag henne... ungen måste ha tvärsomnat... ett enda gnäll... för att hon tappat nappen... sen har hon inte gjort ett ljud ifrån sig...

tävling om drink all around cup

Som att dricka ur ett vanligt glas – men utan spill och kras!
"Jag tävlar om en Bambino Drink All Around Cup!
Tävlingen finns hos Familjen Pettersson"

fy faan!!!!

ja ursäkta svordomen i rubriken... men jag har just kollat på uppdrag granskning om ett syskonpar som blev placerade i ett familjehem när de var riktigt små... den ena var knappt ett år o den andra var nästintill nyfödd...

jag har suttit o gråtit till programmet!!!!

jag brukar i princip aldrig gråta till såna här program, men detta var bara så himla hemskt!!!!

alltså, jag saknar ord!!!!

ni kan kolla programmet här

som sagt, det är hemskt så jag varnar er för att ni kanske kommer gråta...

jag har bott i familjehem själv, men jag var nästan 10 år gammal när jag kom dit. jag har aldrig haft ngn form av osäkerhet kring huruvida jag skulle få stanna kvar eller inte. men sen jag blev mamma så känns det som att jag kan sätta mej in i känslorna på ett helt annat sätt än tidigare... alltså tänk er själva... ni har fått ta hand om två barn som är väldigt små... ni får ta hand om dem i fyra år o sen helt plötsligt så får ni inte ta hand om dem längre... skulle inte ni känna era hjärtan krossas när ni hör barnen gråta o säga till er att de vill hem? att de vill ha er...

kolla programmet så förstår ni vad jag menar!!!!!

jisses

ja, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva för rubrik... men alltså jisses...

har en dotter här hemma som inte alls verkar vilja sova just nu... det är gråt o gråt o gråt... men det struntar jag i... jag vet att hon är superdupertrött nu o att det mest är därför det är en massa gråt... testade med att ta upp henne ett par minuter förut för att se om det kanske var lite magknip för att hon inte rapat ordentligt... men näe... hade det varit det hade hon fortsatt gråta även om hon var i min famn... så la henne ner igen o så började allting om... känns som att det kommer ta lång tid att natta ikväll...

jag älskar henne verkligen, det gör jag. men gud vad jag avskyr när det är såna här nattningar!!!!!

tävling valfri name it-tröja

"Jag deltar i utlottningen om en valfri Name It tröja från Barnkläder Butiken online - Gangstar, Name it, Esprit, Duns mfl hos Tant Ulrika"

tävling hos manson dust

jag tävlar om en valfri elodie details åkpåse... =)

kika in här o kolla in tävlingen!

goodiebag hos agnes tävling

Jag tävlar om en goodiebag hos Agnes för att fira hennes 100:e tävling!

Sponsorer och vinster:
Canvastavlan – Presentkort på 600:- att köpa canvastavlor för
Carolines Smyckeskrin – Presentkort på 200:-
Cb kids – Presentkort på 200:-
Disktrasa.com – Två valfria disktrasor
GobliGobli – Snuttefilt
Hippa Hem – Moln-förkläde och svamplampa
Kotteshoppen – PC-spel Lek&Lär
Lilla Hemmahuset – Scarfen “Bruno”
Lily och Brorsan – Snuttefilt ”Label-Label”

Namnnappen – Valfri motivnapp
SmultronbynBabyskramla, racerbil och kullabyrint
Storasyster & Lillebror – Linne “Orange Dog” i valfri storlek
Tidningstorget – Magasinogram på 100:-
Tjusigt – Familjealmanacka 2011
Unik Dekor – Valfri väggtext
Villes Veranda – Kärlekshjärta


chokladtävling hos fröken m

”Jag tävlar om choklad hos Fröken M i samarbete med Marabou och chokladkoden


önskekalender hos Milliez

Jag tävlar om en Personlig Kalender inne hos Milliez i samarbete med Önskefoto.
Var med och tävla HÄR du med!


tävling hos lindisen 4/11

Canvasfabriken startades för att tillgodose behovet av personlig konst till bra priser. Vi erbjuder en inspirerande och unik produkt där vi låter dig som kund själv skapa tavlor i valfria mått av egna bilder. Vi erbjuder även ett stort utbud av bilder i vårt galleri. Tavlorna är tryckta på canvas av högsta kvalitet. Din valmöjlighet är viktig för oss. Oavsett om det är ditt hem, ditt kontor eller någon annan omgivning så hoppas vi att alla kan hitta det som passar för just din inredning.
Vi erbjuder:
- En unik produkt!
- Personlig service
- Högsta kvalitet
- Snabb leverans

Besök också gärna vår systersajt för fototapeter, www.wallooba.se

 

canvasfabriken_redigerad-2

“Jag tävlar hos Lindisen om en tavla från Canvasfabriken, i samarbete med Canvasfabriken och Wallooba

avslutas 4/11 kl 18.00


tävling hos milliez

Jag tävlar om en ”första året bok” inne hos Milliez i samarbete med Bebisboken.
Var med och tävla HÄR du med!


bjuder på två bilder idag =)

som lite kompensation för min brist på inlägg o bilder här så bjussar jag på två bilder... =)



bilden är tagen på kvällen den 28 mars så Isabelle är 3 dygn gammal... =)  dagen innan hemfärd =)




såhär glad blir våran fröken när hon får vara i sin hoppgunga... =)  nu när jag kollar noga så ser man dessutom en antydan till en liten bissing i underkäken... =)

sista tiden

dålig rubrik... jag vet... men är så dålig på rubriker...

nåja... lovade att uppdatera lite bättre om Isabelle nu...

lilla fröken växer så det knakar... hon har dessutom kommit på att man kan sova ypperligt bra på mage... så allt som oftast rullar hon över o sover på mage... så har det börjat komma små bissingar i underkäken också... så nu får hon inte bita sin mamma i fingrarna längre...

våran lilla söta dam är lite rolig också... hon får ibland för sig att hitta på dumheter... en favorit är att sno mammas glasögon... oftast hinner jag ta tag i handen o säga nej till henne... då tar hon upp andra handen o jag gör likadant... då försöker hon en tredje gg o när jag gör likadant igen så garvar hon åt mej... *morr*  men det ska hon nog få lära sig att när mamma säger nej så är det nej...

igår var Pernilla här en sväng också... hon har ju inte sett oss på ungefär en månad innan dess... det var ett kärt återseende mellan gudmor o Isabelle... =)

igår fyllde ju Isabelles faster år också... så jag gjorde ett fint kort till henne där jag skrev grattis på 25-årsdagen o sen hade jag skrivit ut två foton i måndags som jag sen klippte isär (hade skrivit ut två st på ett a4-papper) o la i ett kuvert som jag pyntade lite grann... =)  tror att det blev uppskattat iaf...

idag var vi även med maria (Isabelles faster) till stallet... Isabelle försökte prata lite med hästarna (genom att ge ifrån sig ett par skrik) vilket de inte reagerade ngt på... men de tre hästarna som hon fick klappa lite på brydde sig inte så mycket om henne... två av dem gillade henne visserligen, men inte så de nästan ville efter henne utan mer att de fann sig snällt i att Isabelle petade lite på dem... en av dem rörde sig inte en millimeter när Isabelle var vid sidan av honom (i min famn så klart)...

igår fick vi hem våran hoppgunga som Isabelles farmor har fixat dragkedjan på... så den testades är klart... glada miner måste jag säga att det var... hon verkade tycka att det var riktigt kul att få stå själv...

blir strax en dagens bild också... =)

väldigt dålig på att uppdatera

jag vet att jag varit extremt dålig på att uppdatera... det har hänt en del grejer o jag har inte suttit vid datorn så mycket... lillan har börjat få tänder iaf... o är redan sju månader... jisses... sambon sa upp sig för ett tag sen (närmare bestämt den första oktober gick han på pappaledighet) o nu är det strul med hans chefer... de vill tydligen inte betala ut hans semesterersättning...

just nu håller hans föräldrar på o renoverar sitt kök också o han är där o hjälper till en del...

jag fick min mens igår kväll också... brukar aldrig säga det annars, men gud vad skönt... jag hade nämligen börjat bli lite orolig över om jag blivit gravid igen... men så var inte fallet... skönt...

ska ner o umgås lite med min älskling nu när våran lilla sötnos sover... sen ska jag gå o lägga mej skapligt ikväll...

ska försöka uppdatera mer imorrn... =)

kram

RSS 2.0