jaa... det är jag verkligen nu... så trött på att alltid göra allting själv... det är jag som matar Isabelle, byter hennes blöjor, klär på henne, klär av henne... det är jag som för det mesta roar henne o underhåller henne... jag som gosar med henne... så trött på det... funderar på hur faan han ska klara sig om jag skulle bli sjuk... jag är en sån där människa som när jag väl blir sjuk då är jag riktigt sjuk... då har jag hög feber o orkar knappt klä av mej kläderna själv ens en gång... hur sjutton gör min karl då...?? ska han väcka mej då o säga åt mej att det är dags att mata henne eller dags att klä på henne eller dags att byta hennes blöja...?? jag bara undrar...

just nu känner jag mej mest negativ... men jag är så trött på att alltid göra allting själv... om jag ska in o handla t ex så kan han sällan ha henne kvar i bilen ens om hon sover utan jag ska krångla ur vagnen o sen ta upp henne ur bilbarnstolen o sen lägga henne i vagnen... o så om igen fast tvärtom... det känns oftast som att jag är ensamstående... den enda hjälp jag får (som det känns iaf) är från Isabelles farmor o hennes blivande gudmor... det är väl för faan inte konstigt att jag vill ha lite egen tid utan barn ibland...??

för ett par veckor sen var Pernilla här.. o vi hade bestämt att vi skulle hitta på ngt allihopa... så blev det inte... karln min orkade inte göra ngt... men tyckte att vi kunde göra ngt ändå... då undrade jag om vi kunde låna hans bil så vi fick med oss vagnen... jag tog för givet att vi skulle ha med oss Isabelle... men döm om min förvåning när han säger att han kan ha henne hemma hos sig... när vi kom tillbaka så räknade jag nästan med att han skulle åkt upp till sina föräldrar (han åker alltid dit trots att dom bor ett par hundra meter från oss)... men han var hemma...

nej... ska försöka vara på lite bättre humör nästa gg o inte så negativ...

kram på er mina vänner...